:: Startsidan / Hem / Lagstiftning / Miljöbalken

Miljöbalken

Miljöbalken infördes 1999 och är en ramlag som ersatt 16 andra lagar. Den kompletteras av ett stort antal förordningar och föreskrifter. Några kan du hitta bland länkarna i högerspalten.

Miljöbalken är uppdelad i sju avdelningar, som behandlar allmänna regler (t.ex. hänsynsreglerna), natur-, kultur- och artskydd m.m., miljöfarlig verksamhet, prövning, tillsyn, påföljder samt ersättning och skadestånd. Tredje avdelningen, om miljöfarlig verksamhet, är den som beskriver tillstånds- och anmälningsplikt för olika verksamheter och åtgärder. I avdelningen om tillsyn står bland annat att tillsynsmyndigheten ska polisanmäla misstänkta miljöbrott och att vi ska få tillträde till de fastigheter och anläggningar vi ska kontrollera. I avdelningen om påföljder nämns att maxstraffet för brott mot miljöbalken är sex års fängelse.

Hänsynsreglerna

De nio allmänna hänsynsreglerna gäller såväl företagare som privatpersoner som utför aktiviteter som kan påverka hälsa och miljö negativt. Några av dem är:
  • Bevisbörderegeln (det är du som ska kunna visa att du följt lagen)
  • Kunskapskrav (du är skyldig att känna till de regler som gäller din verksamhet)
  • Försiktighetsprincipen (om du inte vet att något är ofarligt bör du undvika den åtgärden eller produkten)
  • Produktvalsprincipen (om du kan, ska du välja de mest miljövänliga produkterna)
  • Hushållningsprincipen (minska förbrukning där du kan, t.ex. energi, transporter, papper, och återvinn m.m. för att skapa kretslopp)
Alla hänsynsreglerna gäller i rimlig grad.

Tillstånds- och anmälningsplikt

Vilka verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga framgår av Miljöbalken, kapitel 9-15 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (MFH). Många verksamheter är inkluderade, p.g.a. påverkan på mark- och vatten, föroreningsrisk, användning av kemikalier, risker för allmänhetens hälsa m.m. I bilagan till förordningen är verksamheter angivna som A, B eller C-verksamhet. Detta är en gradering baserad på verksamhetens miljöfarlighet, omfattning och vilken instans som ska pröva tillståndsansökningar.

Lite förenklat är A-verksamheter stora och riskfyllda verksamheter som får tillstånd från miljödomstol. B-verksamheter är stora men inte lika riskfyllda. Länsstyrelsen beslutar om tillstånd. C-verksamheter och vissa andra verksamheter utan bokstavsbeteckning prövas av kommunen eftersom de är minst riskfyllda.

Det krävs tillstånd för att anlägga, driva eller göra större förändringar i en A eller B-verksamhet, för att påbörja täkt eller vattenverksamhet, för att transportera avfall samt för att inrätta avlopp för WC.

Om du ska göra en ändring av A eller B-verksamhet som inte kräver tillstånd ska du anmäla den till tillsynsmyndigheten. Detsamma gäller större ingrepp i naturmiljön.

Om du ska anlägga, driva eller göra större förändring i en C-verksamhet (t.ex. installera värmepump på mer än 100kW) ska du anmäla detta till miljökontoret. Du ska också anmäla till oss om du ska starta skola eller förskola, driva viss hygienisk verksamhet (t.ex. piercing) eller bassängbad enligt § 38 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Om du ska efterbehandla förorenad mark krävs anmälan i de fall risken för spridning av föroreningarna ökar.